Bröllopspar Edit och Niklas
Stockholm juni 2018
Odenplan Stockholm, närmare bestämt Västmannagatan. Parkerad efter några timmars bilfärd och ett snabbt stopp på restaurang Gyllene Måsen strax utanför stan. Det har gått fyra veckor sedan planeringsmötet med Edit och Niklas och i dag är det skarpt läge. Klockan visar lunchtid och om ungefär en och en halv timme är det dags för vigsel i Gustaf Vasa Kyrka.
Logistik och biltjuvsfasoner
Även om jag bara packat den utrustning jag behöver för dagens övning så har jag ett par extra händer med mig i dag. Eftersom att jag alltid fotograferar med blixt så kommer det väl till pass för att manövrera diverse batteripack, stativ och ljusformare. Större delen av bilderna skall tas i Gamla Stan efter vigseln, och logistiken är lite för mycket för en person att hantera på ett bra sätt.
Bara transporten från Odenplan till Gamla Stan med utrustning under tidspress är en utmaning med tanke på omöjligheten att parkera. För att göra det hela mycket enkelt så är planen taxi där förhoppningen är att vi får en taxichaufför som kör som en biltjuv. Jag kanske ska be att få en sån chaufför när jag ringer efter en bil? Då går det snabbt och det finns tid att få i ordning utrustning innan Edit och Niklas dyker upp.
Trippen genom Gamla Stan har jag i förväg stakat ut tillsammans med paret under planeringsmötet. Vi gick helt enkelt samma väg tillsammans och bestämde några hållpunkter och jag spikade det hela mer exakt veckan innan. Google maps och street view är väldigt bra ibland.
En röd Cadillac och en nervös brudgum
Det börjar dra ihop sig till vigsel och dopet som upptagit kyrkan avslutas. Enligt plan har jag nu ca 20 minuter på mig att träffa prästen för att stämma av hur och var jag kan röra mig i kyrkan. Vi avhandlar det hela på 5 minuter där jag av den lågmälde prästen får lite restriktioner att förhålla mig till.
På vägen ut möter jag en nervös Niklas som gör sig klar för att snart se Edit för första gången i dag. Ett sms i Niklas telefon låter klargöra att Edit är på väg. En stor röd Cadillac av modell mindre skepp skall storstilat ta henne till kyrkan. Då sätter vi igång då.
Jag tar mig ut på Karlavägen och spanar efter bilen som efter en stund syns glida närmare för att snyggt glida in på grusplanen vid kyrkan. Puss och kramkalas utbryter och nervositeten verkar vara som bortblåst.
Nyrenoverat och storslaget
Gustav Vasa Kyrka är stor och vacker. Så stor och öppen framme vid altaret att jag känner mig väldigt synlig och i centrum med mina två kameror fotograferandes mot ingången i kyrkan. Tur att gästerna är intresserade av helt andra saker. Exempelvis bröllopsparet på väg fram till altaret och inte nån suspekt fotograf som sitter mitt i vägen.
Vigseln förlöper enligt plan med bland annat storslagen solosång av Niklas morbror ståendes högt uppe på balkongen vid den stora orgeln. Jag rör mig så osynligt jag kan i den nyrenoverade kyrkan efter mina restriktioner och fotar det som fotas kan. Här skulle man ha en osynlighetsmantel…
Nyfikna turister i flock
Väl på plats på Stortorget i Gamla Stan efter en snabb taxiresa, förbereder jag lite utrustning och packar om det som inte behövs. Något stort och rött sveper förbi i ögonvrån och bilen med Edit och Niklas parkerar snyggt och prydligt mitt på torget.
Gamla Stan brukar vara ganska turistsäkert. En strålande dag som denna i juni är det naturligtvis fullproppat med människor överallt. Både turister och bofasta. Stortorget har en hel del uteserveringar och många ögon börjar titta nyfiket på brudparet som nu kommer gåendes över torget.
Asiatiska turister med kameror på magen flockar sig omkring dem och tar bilder i en rasande fart samtidigt som de ler och tackar vänligt. Lite som på film faktiskt. Jag är klar och beredd att börja vår tripp genom Gamla Stan på kullerstensgator och trånga gränder.
Är det ett riktigt bröllop, eller är det typ reklam liksom?
Helt avslappnade börjar Edit och Niklas dansa med varandra på Stortorget så det är bara att hänga med. När vi drar oss vidare i riktning Köpmangatan sträcker sig en kvinna ut från en uteservering och frågar mig ”- Är det ett riktigt bröllop eller fotograferar ni för nån tidning? Typ reklam liksom…” Jag antar att ett vackert uppklätt och avslappnat bröllopspar tillsammans med två personer bärandes på en massa kameror, blixtar, stativ och kärror med utrustning kan ge det intrycket. Jag svarar att det är alldeles på riktigt. De är väldigt gifta, precis nyss dessutom.
Vi drar vidare i riktning Köpmantorget och fotograferar på vägen i de små gränderna och tunnlarna. Edit och Niklas har ett specifikt önskemål om att ta lite bilder vid Skeppsbrokajen, så vi korsar Skeppsbron ner till kajen och fångar några av dagens bästa bilder.
Vätskekontroll och mentala noteringar om plasthjul
Tillbaka igen bland gyttret av tätt stående hus och kullerstensgator fortsätter vi fotograferingen fram till Tyska Kyrkan. Det är ganska varmt och det blir svettigt för paret med tanke på dagens klädsel, så vi passar på att ta en vätskekontroll och en kort välbehövlig paus. Jag gör samtidigt en mental notering om att införskaffa en ny pirra med andra hjul. Den jag släpar med mig med diverse utrustning på har plasthjul som inte kommer så bra överens med kullersten. Upptäckte att fler har ungefär samma problem. Fotograf Stefan Tell har en lösning som kan vara värd att kopiera. Klok och uppfinningsrik man den där Stefan.
Vi har några stopp kvar innan vi landar vid Clustret som är platsen för bröllopsfesten. I och med det så är mitt uppdrag för dagen nästan avklarat. Det som återstår är några bilder på balkongen i festlokalen med vattnet och Skeppsholmen i bakgrunden som paret gärna vill ha.
Vi tar den ofantligt trånga och gamla hissen upp några våningar till festlokalen där paret möts av alla gäster som är på plats bland drinkar och tilltugg. Jag får ett glas bubbel i handen som försvinner på två sekunder då jag tydligen var ganska törstig. Alkoholfritt naturligtvis, bilen väntar. Efter en hel del skålande och gratulerande tar vi oss ut på balkongen och tar de sista bilderna för dagen.
Gyllene Måsen
Tillbaka på Odenplan en taxiresa senare börjar klockan närma sig sex och den bekanta känslan av hunger gör sig påmind. Äta är nåt man sällan riktigt hinner med under en sån här dag och problemet får helt enkelt lösas på vägen hem. Kan tänkas att det blir restaurang Gyllene Måsen igen. För dig som inte besökt den restaurangen och undrar var den ligger så är det bara att hålla utkik efter de stora gyllene vingarna. De sitter oftast på en väldigt hög stolpe så att de syns från vägen. Finns dessutom lite överallt i hela Sverige. Över 200 stycken så du behöver inte leta länge.